Kategorier
Okategoriserade

Sju dagar av rollspel dag 7 del 1

Vi har nu nått den sista dagen, där World of Darkness stod på schemat. För den halvan som rapporteras här var det spelledaren Kitty som satt ihop ett kort, men intensivt äventyr som 4 spelare deltog i. Spelarna vaknade upp i ett övergivet sjukhus, där de långa mörka korridorerna aldrig ledde till ett slut. Deras sökande efter hjälp visade sig vara fruktlöst då de enda som var kvar i sjukhuset var spöken…

Spelarna sattes under konstant press av den hemsökta platsen och i deras desperation drog de många teorier och gjorde desperata försök för att överleva. Till att börja med hade vi den stora gangstern Damian K, som försökte få upp ett fönster genom att skjuta på det med sin pistol. När det inte fungerade försökte han slå in fönstret med en kudde ifrån sin sjukhussäng. Knappt hade han slagit till när ett hemskt ansikte dök upp bakom fönstret i någon sekund. Damian drog snabbt kopplingen att kudden framkallade spöken och stängde in den i ett rum. Efter många timmars undersökning, som inkluderat döda kroppar, spöken, fängsling och stridande bestämde sig Damian att det bara fanns en sak han ville göra. Hitta sjukhusets cafeteria och hoppas på att det fanns choklad där. Mycket väl visade sig det finnas mat där, men även spöket av en liten flicka. Denna flicka hade under tidigare tillfällen jagat gruppen, lekt med en död kropp och skrattat glatt åt alla försök att fly. Nu däremot var hon mer passiv, så den hemlösa tysken drog snabbt fram en gummihandske och gjorde en ballong av den som en fredsgåva till spöket. Denna gåva visade sig vara lika meningslös som gruppens försök att fly, ty denna historia hade inget lyckligt slut…

Sessionen påbörjades under spänd tystnad från spelarna.

Minuterna innan mötet påbörjades.

Gruppen funderar på hur det ska hantera spöket.

Här slutar rapporterningen från första mötet som hölls under kvällen, glöm inte att läsa del 2 också.  Tack från bloggredaktionen till  Joakim, fotograf och rapportör för detta mötet för all hjälp.

Kategorier
Okategoriserade

Sju dagar av rollspel dag 6

Bonjour, spelet för kvällen var En Garde, med 1700-talets skövde som skådeplats. Emil Forslund satt i spelledarstolen för andra gången i veckan och guidade sin grupp på 4 personer. Det hela började ganska oskyldigt med att gruppen blivit inbjuden till en adelsman vid namn Kronsköld för att diskutera något viktigt. Allt började gå åt skogen dock när Kronsköld blev skjuten mitt under en dialog när han precis skulle berätta vart gruppen skulle ta sig. Jakten hade börjat.

Dagens möte involverade friskt användade av matinépoäng och gav upphov till en del coola situationer. Här följer några. När gruppen upptäckt att polisen var på väg mot herrgården de var på som Kronsköld blivit mördad på steg Albert Bach ut för att möta dem. Efter att ha fått handfängsel reagerade hans broder Christian med att luta sig ut genom andra våningens fönster och avlossa salvor mot poliserna samtidigt som han skrek ”For Deutschland!” så högt han kunde. Senare på borgmästare Billinges herrgård blev gruppen överfallen igen. Då de två snackarna Elias och Albert gått in för att diskutera ärendet blev Hans och Christian lämnade i vagnen utanför. Efter en olycka med en av Christians pistoler såg det mörkt ut. Det var då som Hans högg en av poliserna med kniv så att han tappade geväret, avfyrade det så att kulan åkte in i ett gevär hos en annan polisman. Detta resulterade i att geväret exploderade och mestadelen av fienderna var nu nergjorda. Efter en liten flykt in i herrgården lyckades Christian ta ner de två sista genom att få ljuskronan att träffa de som en rivningskula. Till sist har vi när Hans kollade igenom några papper han norpat hos Kronsköld och upptäckte att han nu tydligen ägde hela billingen.

Stämningen var hög under kvällen.

”Elias” och ”Albert” diskuterar med borgmästaren.

Spelledaren i ett stämningsfullt ljus.

På söndag avslutas vårt veckolånga event med World of Darkness, ses då!  //Monty

 

Kategorier
Okategoriserade

Sju dagar av rollspel dag 5

Dag 5 i veckan hade det hemsnickrade rollspelet Tabrazir inbokat, skapat av Karl Johansson som även spelledde gruppens upptåg. Miljön för denna kväll var en stad mycket långt norrut i världen. Gruppen hade anlänt med tåg för en liten semester men hamnat i barslagsmål den första kvällen. När de vaknade upp i celler 5 dagar senare visade det sig snabbt allt inte stod rätt till då en polis låg avliden inne på stationen med bitmärken och en snöstorm härjade utanför. De märkte först att vattnet luktade unket och när två av gruppen gav sig ut i stormen för att hitta vinterkläder till alla stötte de på en person. Något var uppenbarligen fel dock då personen våldsamt hoppade på gruppen medans den dreglade svart saliv.

Det blev en spännande session när gruppen hamnat mitt i en epidemi med flera minnesvärda ögonblick. Ett trevligt var när ledarna för de två största orchstammarna slogs i envig, dock var den ena drogad med vad som drev folk till vansinne. Gruppen hade i sitt intresse att den icke-drogade skulle överleva och fly med de, så den store Tor kastade med all sin kraft en tändvätskemolotov på den drogade ledaren Gornaks axel, vilket räckte för att orchen Zirk i gruppen skulle kunna fly med den andre ledaren Khan ner i kloakerna. En stor del av spänningen och den täta atmosfären i äventyret berodde på de personer kallade ”brännarna”. Dessa var helt armerade män med eldkastare och deras jobb var att bränna ner allt och alla i staden för att epidemin inte skulle spridas. Så fort deras högljudda steg hördes flydde gruppen hals över huvud. Men de fick sin revansch mot slutet på kyrkogården. Tack vare en flaska ketchup, en skruvmejsel, en tädnsticksask och en vattenslang lyckades de avarmera en av brännarna sånär som på sin kniv. De lyckades förutom att spränga tuberna med vätgas på ryggen också tända eld på hans molotovs i bältet. Resultatet blev en hiskelig syn då dräkten skyddade från elden men det var fortfarande en man som brann  från topp till tå. Detta räckte för att gruppen skulle kunna fly då han blivit desarmerad. Äventyret avslutades med att gruppen tagit sig ombord på tåget från staden men på vägen hostade Tor upp svart saliv. Vart detta leder får vi se.

Gruppen som utforskade staden i Tabrazir.

Patrik begrundar situationen.

Gruppen lyssnar spänt när epidemin beskrivs.

Detta var allt från fredagen, näst är En Garde!!  //Monty

 

Kategorier
Okategoriserade

Sju dagar av rollspel dag 4

Dag 4 hade rollspelet Mutant: Undergångens arvtagare på schemat. Spelledare var Marcus Svedbergh och gruppen bestod av 8 personer. Gruppens äventyr för kvällen började med att karaktärerna tagit jobb som milismän i en liten nybyggarby som hette Ulkebo. När ett mord skett precis efter att de blivit anlitade började gruppen nysta i vem som låg bakom mordet på Kapten Lens.

Några höjdpunkter från kvällen var när den muterade människan Errol lyckades hamna under en jätteskalbagge när den rammade honom. Hans svar på detta var att sätta sin sabel rakt i baggens mage. Senare på kvällen blev byn attackerad av ett banditgäng. Den muterade råttan Luger hälsade på dom genom att skrika ”Välkomna till Ulkebo, motherfuckers!” följt av ett vilt sprejande från hans k-pist. Gruppen var både överasskade och förvånade när det visade sig att borgmästaren i staden hade minerat sitt hus med olika fällor, inklusive en ljusbanggranat i framdörren. När de frågade honom om varför i hela friden han gjort detta var han så nervös att inte ens en 3-åring hade gått på hans lögner.

Gruppen som försökte lösa mysteriet i Ulkebo.

Gruppen tänker djupt.

Gruppen tar för sig av snacksen medans de funderar.

Ses i fredagens bloggpost då vi behandlar Tabrazir. //Monty

Kategorier
Okategoriserade

Sju dagar av rollspel dag 3

Hej igen, nästa spel i planeringen var Fantasy! under Emil Forslunds ledning. Även denna kväll var närvaron 8 personer. Äventyret för kvällen bestod av att gruppen av udda personer fick ett erbjudande om att agera livvakter för en forskare som hittat en stor skatt men behövde hjälp. Innan kvällen var slut hade gruppen blivit anfallna av vättar i en ravin, överraskade av ett stentroll i en grotta och stött på antikt maskineri i den gamla ruinstaden.

Stämningen under mötet var väldigt hög och en hel del skratt rungade genom rummet. Att bara lista ett fåtal tillfällen vore en synd så några fler än tidigare följer. Till att börja med inleddes äventyret med en supartävling mellan dvärgen Baldur och barbarprästen Doram som varade in på morgontimmarna och tömde hela värdshuset på sprit.  När gruppen väl var på väg blev de snabbt anfallna av vättar, som den gamle magikern Mäster Orik skrämde bort genom att frammana ett vrål mäktigare än de starkaste drakar som finns.  När striden väl lagt sig bestämde sig den skadade Doram att blota en ensam fångad vätte. Följt av att Mäster Orik läkte honom med magi vilket Doram snabbt och högljuddt uppfattade som belöning för sitt blot. Väl på resande fot igen bad Doram om mjöd, vilket Baldur snabbt kunde frammana tillsammans med en burk honung för dvärgen själv. Doram fick snabbt uppfattningen att honung orsakade hårväxt när Baldur strök honung i sitt skägg, och bad om att få en klick på sitt kala huvud.

Till slut stod gruppen framför sin slutgiltiga motståndare, arbetsgivaren som tagit över en mecha-liknande staty/maskin. Som svar på detta kom gruppen på idén att sätta Doram i en liknande staty för att slåss mot hotet. Planerna ändrades när alven Kiaran lyckades splittra diamanten som gav energi till konstruktionen. Mäster Orik satsade allt på ett kort och uttömde sin magiska reserv för att kasta ut fienden ur sin maskin och istället sätta Doram i den. I en stund skrattade gruppen glatt åt när den extatiska prästen rörde sig runt i en mecha som han uppfattade som en gåva från sin gud.

Gruppen för kvällen lyssnar på spelledaren.

Magnus studerar gruppens placering på kartan.

Undertecknads reaktion på de absurda situationer som uppstod.

Kategorier
Okategoriserade

Sju dagar av rollspel dag 2

Eventet fortgick på tisdag eftermiddag med Call of Cthulhu på schemat. Spelledare för kvällen var undertecknad, Petter Deregren. Totalt närvarade 8 personer denna kväll. Kvällens äventyr behandlade gruppens uppdrag de fått av en rik mäklare att se till att en fastighet han köpt väldigt billigt var säker att sälja vidare. De besökte det lokala mentalsjukhuset, biblioteket och polisstationen där alla ledtrådar pekade mot att huset hade en hemsk historia. Då de begav sig till huset  inträffade händelser som skärrade karaktärerna djupt.

Både skratt och genuin rädsla utspelades i gruppen med flera minnesvärda stunder. Något som spelarna hade kul med var när dansken Anders och tysken Werner i gruppen hade supartävling där dialekterna fick fritt spelrum. Sen fanns också radion i huset som spelade behaglig jazz som gruppen satte djup tillit i för att skydda sina psyken. Detta sprack när radion plötsligt tystnade och endast vitt brus hördes. Slutligen har vi tillfället då en säng flög in i gruppen, följt av att den hittils lugna söta prästen Bia drog fram en dolk som var gömt i sitt krucifix och använde denna för att rista in ett kors i sängen.

Gruppen sitter stämningsfullt och lyssnar när spelledaren beskriver situation.

Som brukligt delade givetvis gruppen upp sig i det hemsökta huset.

Gruppen i ett lite bättre ljus.

Vi ses i onsdagens bloggpost då vi behandlar Fantasy!   //Monty

Kategorier
Eon Information Rollspel Skövde Spelmöte Spelveckan

Sju dagar av rollspel dag 1

Ja då har äntligen evenmanget Sju dagar av rollspel dragit igång. Först på schemat stod den gamla trotjänaren Eon, under översikt av Patrik Lindqvist som spelledare. Närvaron låg på 8 personer för kvällen. Äventyret som behandlades var när legoknektskompaniet Svartyxorna fick updraget att skydda en storbondes gård mot tjuvar. Detta trappades upp till en vild jakt genom Ashariens norra delar då bondens dotter blev kidnappad under natten kompaniet var där för att beskydda gården.

Några av höjdpunkterna under mötet var när dvärgen Vodin bestämde sig för att köpa en tårta för 20 man inne i det lokala bageriet,  den tänkande och uttryckande växten som både retade och charmade gruppen och när den ljusskygge Arok försökte smyga sig in i en spådams hus och hon utbrast ”En stor ondska har kommit in!”

Gruppen för kvällen exklusive fotograf.

Patrik med sin improviserade spelledarskärm.

Vi ses i tisdagens bloggpost, näst på tur står Call of Cthulhu.   //Monty

Kategorier
Okategoriserade

Föreningsmässa

På torsdag är det föreningsmässa i Skövde och givetvis skall Spelkulturföreningen Daaks Ord dit och ställa ut! Vi kommer att ha med oss en stor mängd spel att visa upp så väl som Cola till försäljning. Lust att hänga en stund och diskutera klassiska spel? Kom till vårt bord i G-huset!

Kategorier
Annat Deon Rollspel

Deonbloggen

Jag har nu lagt upp en individuell blogg för Deonprojektet. Där kommer jag att samla material till rollspelet i takt med att det blir klart, samt skriva om själva arbetet och speltestningen av systemet. Detta kanske kan vara intressant för någon.

Kategorier
Annat Eon Rollspel Skövde

Tiraukah Epilog

Under våren skrev jag och Petter en epilog till äventyrskampanjen Tiraukah. Textmaterialet växte och vi beslöt att ge ut det som pocket. Jag lovade min spelgrupp att den även skulle gå att få tag på som .pdf och därför har jag nu lagt upp boken på scribd. Där kan ni även ladda ner den om ni skulle önska. Formatet är tänkt för pocket, därför är sidorna ganska små. Hela verket ligger under Creative Commons Attribution ShareAlike NonCommercial license så om ni vill sprida det på egen hand eller använda material ur det är detta fullt tillåtet i enlighet med licensen.

Jag har fortfarande ett par tryckta pocketböcker som inte funnit någon ägare. Dessa säljer jag för 100 kr per stycke om någon skulle vara intresserad.

Läs boken!

(Jag postade detta en gång tidigare, men det försvann.)

 

Bakom dem reste sig de spetsiga, snöklädda bergen i all sin majestätiska glans. Deras toppar glittrade som kristallkronor i det klara månljuset. Här och var kunde man se ensamma snöflingor som dalade från sida till sida i den nästan obefintliga vinden. Oavsett hur tappert de än lyckats hålla sig vid liv under hela den långa resan från de fåtaliga molnen, var det inte en enda av de glittrande kristallerna som lade sig och bildade täcke på den karga marken. Här var gräset grönt som i den fjärran norden när sommarsolen sken som mest. Att det ännu var vinter i bergen spelade ingen roll; vårsolen kändes ändå som ett värmande täcke mot de stenhårda ansiktena.

Deras gestalter mot den mörka klippväggen var skeva. Den ena av de två var hög som ett hus och den andre hade en kvinnas former. Mer lät inte det annars klara månljuset röja av deras detaljer. Nedan berget bredde en stor dal ut sig och här var hösten ännu ung. Om vintern någonsin skulle nå ned hela vägen till dalens botten kunde endast tiden avgöra, men denna natt utgjorde de vita blommorna som i ändlösa antal bredde ut sig över dalen den enda källan till vitt.

Kvinnan andades lugnt, i kontrast till de djupa andetag som kom från den väldiga mannens lungor. Han var en krigare sedan födseln och när hans bröst höjdes och sänktes frambringades ett dovt ljud som om en oxe stått vid hennes sida. Han var spänd, hon kunde känna det. Månaderna i isolation från tirakerna i dalen hade satt sina spår på honom. Hela hans liv hade han levt i stammens mitt, alltid i närheten av antingen glada rop och skratt eller hesa skrik och våld. Han var en krigare född, inte en tjuv som behövde gömma sig i natten. Han klagade dock aldrig, han visste vad som behövde göras och lät aldrig sina instinkter ta överhanden. Ändå kunde hon se glöden i hans ögon som långsamt dog varje gång han återvände från någon av hans nattliga jakter.

I ett närbeläget träd började en fågel sjunga i klara toner. Nyare var uppvuxen i de lummiga lövskogarna i rikskonungadömet Soldarn och hade levt hela sitt liv till ljudet av fåglar av alla de slag, men denna kvittrande varelse sjöng i stämmor hon aldrig tidigare lyssnat till. De var en lång väg från hem, till och med fågelsången sjöng om fjärran platser. Mannen bredvid henne tycktes inte ens ha märkt den lilla varelsens plötsliga framförande. Hans blick hade vandrat bort från den lilla staden i dalen och istället sökt sig mot horisonten i öst. Där skulle solen inom någon timme resa sig för att illuminera den mörka omgivningen och tillkännage en ny morgons ankomst. För tirakerna långt där nere skulle detta vara signalen för att gå till sängs, och de som dragit de korta stråna skulle få gå upp, svärande, för att vakta lägergränsen under det brännande ögat. Tirakernas röda blick var gjord för det skymmande nattmörkret, inte solens vita strålar. Deras ögon brände och tårades när de tvingades möta dagens obarmhärtiga ljus och ingen valde frivilligt att sitta uppe vid soluppgången.